Pedersen

Är precis hemkommen ifrån en trevlig tjejkväll hos Edina som varit hemma i Uppsala i en månad. Mycket att prata och skvallra om :) Då hon nu har tagit över Denis lägenhet så hade hon inga möbler så vi bäddade ut en filt, tände en massa ljus och åt lite godsaker. MYS!

Pratade med min älskade faster innan. Guuuud vad jag saknar henne. Hon är verkligen en klippa, har man problem ringer man bara henne och hon kommer alltid med så bra lösningar. Önskar jag var lika smart som henne. <3 Sen får jag ju inte glömma mina underbara kusiner som jag med saknar :) Aww. Det är sjukt att vissa människor har en sån stor påverkan på ens liv. Kommer ihåg det som igår när jag träffade min faster första gången. Då min faster och min pappa enbart har samma mamma så har dem inte levt ihop som syskon. Men en dag -98 så var vi på ett scoutläger och jag och Emelie skulle få håret flätade utav Seniorerna och min faster skulle fläta mitt hår. När vi sitter där i tältet säger hon: Heter din pappa Anders och gifte sig förra året? Och jag bara: Ahhh!

Maria: Anders är min bror och jag är din faster!

Vilken chock men ändå en sån lycka. :) Och min faster betyder så oehört mkt för mig så det är svårt att beskriva. Herre min gud vad kärleksfull jag har börjat bli. Men det är kanske så att när man inte har dem i närheten så märker man hur mycket man saknar dem. Finns mycket jag saknar hemma i Karlskrona när jag är här uppe i Växjö men även mycket jag definitivt inte saknar. Men men, jag älskar mitt liv och så är det. Har världens finaste vänner, gamla som nya, en underbar familj, en underbar pojke och så min älskade Alexis som är en solstråle i mitt liv. Saknar dock Prince något fruktansvärt och önskade att han fanns där hemma :') Ingen kommer någonsin kunna mäta sig med han. Men hade verkligen önskat att jag fick ha både han och Alexis tillsammans- De två bästa i mitt liv.

Nu ska jag inte sitta här och tjata mer! Sängen ropar och jag ska upp tidigt imorgon. Godnatt!!

 Min Finaste Prince!
 Min finaste Alexis!